”Det är så skönt att det är över”.
Det var Daniel Redéns första ord i torsdags, efter de två dagarnas förhandlingar i Överdomstolen; i det närmast till bristningsgränsen utdragna spektaklet som vi kallat Propulsion-ärendet. Ja, tänk att det snart är två år sedan (två år!) det hela briserade. Två år har gått! Runt 700 dagar. Och nu satt vi där, i det gamla styrelserummet på femte våningen i Hästsportens Hus, med utsikt över Solvalla, just den plats där solen lyste över Propulsion på en tävlingsbana för allra sista gången, runt åttatiden på kvällen sista söndagen i maj, efter det som till att börja med var segern i 2020 års Internationella Elitlopp.
Vi satt där; en överdomstol under ledning av Olle Sohlberg, Jesper Arvenberg och Daniel Redén, Göran Wahlman och Antti Rautalinko från ST, samt sju åhörare (varav fem var journalister).
Fascinerande dagar för en utomstående, intressanta, lite kittlande, på många sätt var det spännande att vara där, samtidigt som jag har sympati å hela jordklotets vägnar för Redéns spontana kommentar. Ja, tänk att ha varit människan – människan – Daniel Redén under alla dessa 700 dagar …
Den första dagen var lite av transportsträcka. I framställan från vardera håll som vi kunde förvänta och främst sedan vittnen för Daniel Redén som kunde intyga och gå i god för att Propulsion haft känsel i sina hovar. Från det att han anlände till Sverige, ända till slutet. Utöver det under de båda dagarna förhör med en räcka veterinärer och experter, med olika syn och uppfattningar enligt sina övertygelser och sin expertis, och även här fler åt riktningen att Propulsion med all sannolikhet haft känsel under hela sin tid i Sverige.
Så. Uppenbart är det denna linje som Daniel Redéns advokat Jesper Arvenberg valt. Att inför Överdomstolen, den instans inom travsporten där mer civilrättspraxis råder och där omständigheterna ska vara ställda ”utom allt tvivel”, övertyga om att Propulsion i åtminstone en övervägande del – om inte alla – av sina 45 starter i Redéns regi tävlat med känsel i sina samtliga hovar.
Ja, så varför utnyttjade Arvenberg inte mer det faktum att såväl ST:s utredning som hantering vid importen varit milt uttryckt klantigt skött? Varför satte han inte in mer av stöten där? Jo, högst troligt för att han vet att störst chans till framgång rent juridiskt just ligger i att för ”travets civildomstol” påvisa att Propulsion haft känsel i hovarna när han tävlat.
Det innebar däremot såklart inte att han helt gick förbi ST-klanterierna. Särskilt inte när förbundet bjöd på det ena öppna läget efter det andra.
Som till exempel följande saker:
- När avelschefen Christina Ohlsson under sitt förhör inte kunde minnas nånting överhuvudtaget. Plus: att den avdelning hon är/var ansvarig för inte reagerade på minsta sätt över den uppgift som kom med som bilaga (ett så kallat hemgångsråd, se bild nedan) till Propulsion importcertifikat, detta trots att det enligt Ohlsson i samma förhör sades att detta är DEN ENDA gången under hennes många år på förbundet som det kommit med en sån typ av bilaga på en import (just det mindes hon faktiskt!). Lägg därtill att hon också är ansvarig för den avdelning som senare godkände hästen för avel …
2. Att vd:n Maria Croon gång på gång under sitt förhör slirar på sanningen alternativt ljuger fullt ut.
I det faktum att hon i ”under-ed”-utfrågning (hör förhöret i sin helhet här) säger sig inte haft någon inblandning i några som helst förhör i den utredning ST har genomfört, utan enbart fungerat ”som brygga” till de externa utredarna. Detta samtidigt som det finns konkreta bevis på att hon i delar av den haft en aktiv roll, här i en granskning av tidningen Sulkysport (se länk HÄR och exempel vid bild nedan). I förhöret antyder hon också att det ska ha funnits journaler från veterinären Patricia Hogan, personen som ska ha utfört ingreppet på Propulsion, men någon sådan journal är ingenting som överhuvudtaget finns eller redovisas under förhandlingarna. Hon svävar också på frågan varför ST i sin utredning inte följde upp Hogans svar på ifall Propulsion kommer att få tillbaka full känsel i sina hovar – ett svar Hogan svarat ”yes” på – eller på vilket annat sätt man gått till botten med den saken.
En mycket erfaren jurist jag haft kontakt med kring fallet, med många år av civila brottmål bakom sig, menar att enbart dessa faktum i Överdomstolsförhandlingarna; att ingen journal på ingreppet finns, att kontakten och förhören med Patricia Hogan varit så bristfälliga, att Hogan – hon som faktiskt ska ha utfört ingreppet – inte ens funnits med under förhandlingarna, ja huvudvittnet har inte kunnat höras i det som kallats det största fallet i svensk travhistoria; att bara dessa omständigheter ska vara tillräckligt för att målet helt ska ogillas.
Dagen efter förhandlingarna kom beskedet från Överdomstolen att de avser komma med beslut i ärendet den 19 april. Då får vi se om det som Daniel Redén uttrycker lättnad för … totalt sett blir fallet. Att det hela till sist är över.
Det vore som sagt ganska skönt.
Henrik Ingvarsson
Växte upp i den kritvita travfläcken Blekinge, men lyckades via en halvkringlig väg på något vis ändå ”trilla dit” i tidiga tonår.