Alltid att han funnits där. Här.
Hos oss i Sverige, det är så det känns. Så länge mitt travliv existerat har det varit så.
Veijo Heiskanen. Allt från början av 1980-talet när han på Jägersro satte en blåslampa i baken på de nya dominanterna i söder; familjen Takter, till de senaste åren på Balltorp strax utanför Göteborg, nära Åby. Och däremellan tiden på Kalmartravet, i sin röda dress med blå inslag och just de när 1980- och 1990-talssäsongerna då jag åkte dit frekvent och han alltid vann från dödens, vidare mot popstall med Kari Lähdekorpi och sedan ensam och efter det Stall Denco ett tag innan det blev ”egen” regi igen.
Jo som sagt. Och även om det funnits svackor, sådana som han inte hymlat om; perioder av depressioner och andra bekymmer, att han tagit sina uppehåll och svackorna har funnits där, fast varje gång som han kommit åter och varit motiverad igen, blandat med en värme och i ett gott hjärta och oftast med sin vapendragare Torbjörn ”Kulan” Karlsson vid sidan om sig så har han alltid visat vilken enastående yrkesman inom den här sporten han är. Så ja … alltid att han funnits där.
Men nu är det över. Det bär hem till Finland igen, har meddelats på en presskonferens under dagen. Efter en del bryderier över vilken destinationen skulle bli sedan det varit klart att Balltorp ska avyttras, blir det det alltså Vermo och Helsingfors. Detta efter fyra decennier på svensk mark.
Det känns redan tomt. Det känns redan som om något fattas.
Med anledning av dagens besked väljer vi att lägga ut ett (för alla gratis) extraavsnitt; den längre intervju som Henrik Ingvarsson gjorde med Veijo 2016. Den hittas här.
Växte upp i den kritvita travfläcken Blekinge, men lyckades via en halvkringlig väg på något vis ändå ”trilla dit” i tidiga tonår.