Kära Elitloppet, vi kan inte ha det så här

Varenne, den enligt väldigt många störste genom alla tider, fyller 26 år denna majonsdag.

Så här snart mellan hägg och syren och blott en och en halv vecka bort till det vackraste hela travvärlden förfogar över – Solvallas Internationella Elitlopp. Det som varit en sådan stolthet, en sådan pil in i alla hästälskares hjärtan. Något ingen nånsin velat missa, än mindre säga nej till om man så fick den mest minimala av chans att deltaga med sin häst.

Ja, kan vi tänka oss en Elitloppshistoria utan just Varenne? Hans kross 2001? Showen året därpå.

Eller för den delen den furiosa landskampsstämningen som Stig H bubblat om ända sedan han vann med Victory Tilly 2000, efter envigen mot i första hand General du Pommeau.

Vad hade Elitloppet överhuvudtaget varit utan Mack Lobell 1988?

Kan vi få in i huvudet att matchen mellan Copiad och Pine Chip inte existerat?

Nej, det kan vi såklart inte. Det är ju detta som ÄR Elitloppet. Att alla vill dit. Med sina stjärnor. Alltid, snudd på utan undantag. Vad var det han sa, Rune Stolt, den legendariske (får vi väl nästan kalla honom även om uttrycket är slitet) Elitloppsgeneralen; ”Elitloppet håller överallt i travvärlden, det hör man från många, många stora tränare till och med i amerika, att just att komma till Stockholm, köra Elitloppet, vinna Elitloppet, det är något alldeles, alldeles extra”.

Och så har vi 2021, efter en som jag vill kalla det sluttande utveckling i nedåtgående lutning i säkert ett decennium, hamnat där vi hamnat. Såväl publik- som kvalitetsmässigt. Av en rad olika orsaker, där den senaste alltså är vårt lands domarbedömningar. Det kan man tycka vad man vill om, och det är heller verkligen inte den enda anledningen, Elitloppet har tappat i status rent allmänt. Ses som ett knäckarlopp av en del, en stor löpning bland många andra av vissa; ”det finns så många stora lopp” är en vanligare sägning än ”Elitloppet är min högsta dröm”. ”En helg som tappad sin tyngd”, säger till och med vissa.

Ja, just nu är känslan att Elitloppsfinalen 2021 kanske inte ens hamnar på en topp-fem-lista över de bästa startfälten i Sverige under detta år innan det är färdigt. Den risken finns. Faktiskt.

Så. Fasen, vi kan inte ha det så här.

Vi kan inte ha en löpning som går under det hisnande namnet Solvallas Internationella Elitlopp utan att Varenne skulle ha deltagit. Ingen Mack Lobell, ingen Pine Chip.

Men så ser det rätt mycket ut just nu.

Jag har inte lösningen, inte svaren, även om jag häromdagen tog upp att dispens alltid ska ges för just Elitloppet (och andra Grupp I-löpningar), oavsett förseelse. Jag har inte quickfixen, jag vill bara en gång för alla uttrycka min oro, och uppmana till diskussion.

Om vi fortsatt vill att Solvallas sista söndag i maj ska det vara det finaste som finns.

Jag vill i alla fall det.

Och grattis på 26-årsdagen, il capitano Varenne!